tettadesign

Enköping var en av de städer där  det  odlades mest pepparot. År 1865 sägsdet att man skördade upp till närmare 30 000 kg. 

Pepparoten kan växa till över en meter höjd. Växtens nedre blad är stora, gröna och tungformade med långa bladskaft.   

Men historien om Enköping är mer spännande jag kan läsa att den går från vikinga tiden och frammåt. Det passar ju bra om jag ska läsa myter och riter under vikinga tiden på högskolan i Gävle.

Jag tog i alla fall en dag off i Enköping i går, åt lunch med M, och solade mig vid mälarens strand



Gullig liten stad..faktiskt helt okey att bo i ??
Bara 30 min från Stockholm, och bara 35 mil till Sundsvall och inte långt till Dalarna...

Enköping är fakiskt Svergies närmaste stad...med bara 20 000 tusen innevånare.

Snöstorm och mandeldoft
är en kortroman som Läckberg skrev som juldeckare.  Martin Melin från Tanumspolisen inbjuds av flickvännen till släktträff på Valön dit han anländer som siste gäst. Förbindelsen med fastlandet avbryts av en snöstorm och fasliga händelser utspelas på den isolerade ön här anknyter författaren till en klassisk deckarsituation: mord i en sluten miljö.

http://www.storytel.se/viewBook.action?programId=1291

 

Det är Lördag och ett fantaskiskt väder med gnistrande snö och sol. Vi bestämmer oss för att ta en fiske tur. När jag var liten så klev jag ner i ett hål med hela benet så Pappa fick åka hem med mig, men den här gången klarar jag mig utan att ramla i någonstans underligt nog?

   

 

Teija i väntan på stor fisken

 

Peo agnar på...Daggmask är helt ok men Maggot! Jag vägrar, jag tar en bit korv istället till mina fiskar  



Ulla och Mats  fixar korvarna 

 

När det är dax att äta är vi vrål hungriga allihopa, korvar, mackor, choklad, kaffe och kakor mumsar vi i oss i ett nafs. 

  

Raja mumsar också i sig en och annan korv och ett fiskhuvud slinker ner i hennes stora mun innan vi hinner vara med.



Vi får i alla fall gott om fin fisk, men för er som känner er oroliga så ska inte jag tillaga den.... 


 










 

Äntligen kommer solen med takdropp i mars och allt känns lite lättare



Vi har möte på jobbet idag. Vi har fått en ny chef och han är pigg som en Ekorre, duktig och inspirerande.
Jag sitter och hoppas att det ska smitta av sig till oss andra också, det behöver vi efter den här långa vintern.
Det kanske ni förstår när ni ser fotot av oss.

Klockan blir tio i sex innan mötet tar slut och vi roddat undan alla kaffe koppar och folk .
Då har jag missat mitt träningspass med fem minuter och har ont i hvudet, så det är lika bra att åka hem.  



Väl hemma drar jag täcket över huvudet och funderar på en massa beslut som jag skulle behöva ta?
Eller inte! ta! För jag kanske är med i en film och i så fall så är inte det här mitt liv .................Godnatt!

Jag har en vän som aldrig slutar att förvåna mig.
en vän som hittar på dom mest underliga utflykter,
en vän som skämmer bort mig med sitt sätt,
en vän som tycker att vi passar perfekt för varandra,
en vän som tycker att vi ska bo i ett pytte pytte litet rött hus vid havet. 



sådana vänner ska man väl vara rädd om eller hur?

Ibland är vi så dåliga på att tala om att vi uppskattar varandra.
Det måste vi bli bättre på i alla fall jag......